Jag önskar att alla nära och kära får en riktigt bra dag, lika bra som min dag började. Aldrig trodde jag att jag skulle finna mannen i mitt liv och dessutom få en underbar pojk. Och inte nog med det en som är på väg också, vart har tiden tagit vägen?!?!? Det känns helt underbart att vara så här nöjd och glad för livet man lever, underbara vänner har man också skaffat sig under årens lopp.

Dock finns det en som saknas och det är min Zappyboy, och han skänker jag en extra tanke idag. Då har har gett mig så mycket under dom åren jag fick ha honom hos mig.

Oliver har fått sig en liten ponny vid namn Herkules, det var inte riktigt planerat utan bara hände. Mest pga att det blev ett billigt köp. Men jag ahde nog inte heller betalat så mycket för Herkules då han inte riktigt har varit skött på det bästa sättet. Men nu står han här och får den omvårdnad han behöver för att få ett bra liv.

Oliver har ridit flera gånger på honom och han är en riktigt bra barnponny då han inte har några dumheter för sig. Hur snäll och go som helst, inte en typisk shettis som har humör och blir sur så fort det är något. Ska försöka få tag på en vagn till honom så Oliver kan köra honom till våren/sommarn. Tror Oliver kommer att tycka att det är skoj att köra häst. Bilder på Herkules kommer.

Jag har gått ner i arbetstid, så jag jobbar 50% och är sjukskriven 50%. Så jag gör min första vecka som deltidsarbetare, vilket än så länge är riktigt skönt då värken har släppt lite. Sen får vi se vad försäkringskassan säger när det har gått mer än 2 veckor, de kan ju vara lite krångliga att ha med att göra.

Idag är min första hela dag som jag är ledig och jag fick hela 12 timmar sömn i natt vilket var helt underbart, vet inte hur länge sen det var sist som jag sov en hel natt. Oden och jag har inte gjort så mycket idag, tagit promenad, tränat och tagit lite kort. Nu är det dags att krypa ner i sängen och vila lite innan de andra grabbarna kommer hem. Då blir det full rulle igen och imorgon blir det en ny arbetsdag i Säffle, får hoppas det kommer något tåg denna gången.

Så tycker Oden om att bli fotad

Oden har hunnit blivit 2 år, herre min skapare vad tiden går fort. Men vi har hunnit med en hel del, mer än vad jag hade planerat. Även om det inte har gått så bra, men övning ger färdighet och vi har inte så bråttom. Vi hinner med det vi har tänkt att vi ska hinna med under våran tid.

Han är fri röntgad, ögonlyst ua och godkänd mentalstatus. Så nu är det bara korningen kvar så är allt det fixat, sen har vi tävlandet kvar.

Oden och jag har växt mycket under 2010, och jag är mer än nöjd över vad vi har åstadkommit. Att vi ens har kommit ut och tävlat 3 hela gånger är något som jag inte trodde att vi skulle göra innan han blev 2 år.
Han har en sådan glädje till träning att det får en annan till att tycka det är superskoj, även om det inte har varit lätt att träna denna pöjk.

Mina planer för denna pojk är stora, men först och främst så vill jag att vi ska ha roligt ihop ända till det är dags för oss att gå skilda vägar. Sen att man skakar på huvudet flera gånger om dagen och undrar om han har något i hjärnkontoret ibland, det är bara charmen med att få ha Oden i sitt liv.