Oliver har fått sig en liten ponny vid namn Herkules, det var inte riktigt planerat utan bara hände. Mest pga att det blev ett billigt köp. Men jag ahde nog inte heller betalat så mycket för Herkules då han inte riktigt har varit skött på det bästa sättet. Men nu står han här och får den omvårdnad han behöver för att få ett bra liv.

Oliver har ridit flera gånger på honom och han är en riktigt bra barnponny då han inte har några dumheter för sig. Hur snäll och go som helst, inte en typisk shettis som har humör och blir sur så fort det är något. Ska försöka få tag på en vagn till honom så Oliver kan köra honom till våren/sommarn. Tror Oliver kommer att tycka att det är skoj att köra häst. Bilder på Herkules kommer.

Har nu funnits hos oss i 2 år och mycket har hämt på de åren. Han är inte längre hingst, vilket inte är någon större skillnad än innan. Snällare häst får man nog leta efter, så snäll och försiktig som han är.
Just nu står han på vila, ofrivillig sådan som synd är. Men det ska förhoppningsvis bli ändrade planer på det, men först ska han få på sig vinterskor. Inte trodde jag att det skulle komma snö så här tidigt, man läste ju överallt förut att man kunde räkna med en grön jul. Och det kanske det fortfarande bli, men kylan kommer att öka i slutet av veckan. ME LIKE!!!!!!!!

Alltså det här med att låta hästarna stå inne för att det snöar lite eller att det regnar, så är det bättre för hästen att stå instängd i ett stall som blir varmt och fuktigt. Det är tydligen bättre än att stå ute i "dåligt" väder.

Igår när jag kom hem så står mina 2 hästar ute i hagen och njuter av snöstormen, jag fick mota in dem i lösdriften för att ge dem hö. Och då har de möjlighet att gå in i en torr ligghall när de vill under dygnet, och vad väljer de. Jo, att stå ute i ovädret.

Helt underbart tycker jag, och dessutom hade de inga täcken på sig och inte fick de några fleecetäcken på sig heller medans de stod och åt. Visst hade det snöat och blåst flera dagar i rad eller om någon utav dem var klipp eller i dåligt hull, hade jag givitvis haft täcke på dem. Jag förstår inte folk som slänger på sina hästar inte bara ett utan 2 täcken samtidigt, oftast för att ägaren tycker det är kallt ute.

Jag kan säga att i de stall jag har stått i så är det de hästar som har täcke på täcke och en J-VLA massa olika sorters foder, som blir sjuka eller skadade. Jag blir så trött på folk som proppar i sina hästar en massa olika sorters foder, som dessutom motverkar varandra. Och oftast är dessa hästar bara hästar som motionsrids, men enligt hästägaren så tränas det ju på högnivå. Då man kanske tävlar 2-3 ggr om året.

Satsa på ett BRA hö, med bra värden för just den sortens häst du har. Så ska du slippa ge en massa olika fodersorter. Det blir billigare i längden att satsa på ett kvalitets hö som ligger i normalpris (ca 2,25kr/kg) än ett billigare (dåligt) hö och sedan en massa tillsatser.

Sen att ge en massa tillsatser utan att kolla upp om hästen verkligen behöver det eller inte. Det är inte så viktigt, det är mer viktigare att ge hästen en massa saker (känns som om det är någon sorts grej, att ju mer sorter man ger sin häst desto bättre). Jag förstår mig inte riktigt på den filosofin, men så är det ju min åsikt.

Nu har jag fått avreagerat mig lite och det behövde jag verkligen göra, jag lägger mig inte i hur andra ska sköta sina hästar. För jag tycker ingen kan lägga sig i min skötsel av mina hästar, fast vissa har ju hela tiden velat motarbeta mig. En incident som får mig att tända till är första året jag hade Vördur. Han stod ute när det regnade och det var 18 grader varmt, när jag kom till stallet så stod han inne med ett FLEECETÄCKE på sig. Och det täcke var inte helt när jag öppnade boxdörren och hästen var genomsvett. Det var tydligen synd om honom för han frös, om han frös vid 18 grader varmt och med en början till vinterpäls så skulle han ha vart sjuk.

Kan säga att det är så skönt att ha eget stall nu, där jag kan sköta mina hästar som jag vill. Och de hästar som kanske kommer i slutet av månaden, vet jag har en ägare som har precis samma åsikter i hästhållning som mig. Vilket underlättar när man tar in inackorderingshästar.


Nu vet ni min syn på detta!!

Jag är så mäktigt stolt över hur duktig min häst är och att han har så mycket i sig som han nu börjar på att visa upp. Jag har ju inte haft honom igång så mycket under sommaren och ändå presterar han på detta sätt.

I uttagningen så blev det rätt så bra poäng men han var tungriden och blev därmed lång i formen, men jag hade inga krafter i mig att rida honom ordentligt. Men det räckte till en 3:de plats i uttagningen med 5.27 i poäng.
Efter att jag hade fått vila lite och Vurre hade fått i sig betfor och lite Eggersmann, så var vi fit for fight.

I A-finalen så la jag ner all kraft jag hade och verkligen red honom ordentligt, och vi var nog båda två riktigt taggade. Jag var sist ut att få poäng, och det var höga poäng som delades ut. Och när mina poäng för arbetstempo tölt kom upp så blev jag helt yr, jag fick 5.5, 6.0, 6.0. HELA 2st 6:or, helt sjukt. Då var det bara att rida ännu mer noggrannare i den ökade tölten, fast där vet jag att han går bättre.
Och som förut så fick jag vänta till sist på mina poäng, men det var det värt det. ALLA 3 domarna gav mig 6:OR för den ökade tölten, och därmed förstod jag att jag hade kommit upp i ledningen. Men det var inte slut där, hovkontrollen var kvar. Och hittade de något där som inte var ok, så skulle jag bli diskad. Men det gjorde de inte.

Så med 5.92 blev jag klubbmästare i T7 2010, jag har tävlat Vurre 2 ggr i år och har 2st första pris rosetter här hemma. Min underbara häst.

Snacka om vilket kap det var när jag köpte denna häst, sånt lär nog aldrig hända mig igen. Denna häst säljer jag ALDRIG, jag är inte så dum. Men det har funnits några som har tyckt att jag skulle ha sålt honom till dem, men man säljer inte sin kompis som man har lagt ner sin själ i. Vurreburre kommer att få gå här på gården tills den dagen han vandrar vidare.

Sprettur - aka mini Vurre

Seidur - aka mini Fani

Tidigt imorse begav vi oss iväg till Hannäs Hästcenter för att delta i Värmlandsmästerskapet. Incheckningen var väldigt dryg men det var nog för att jag var lite stressad. Inte vet jag varför men stressad var jag.
Jag hade anmält både Fani och Vördur i T7(tölt), jag hade inga större förhoppningar på att komma till final. Eftersom det var 1-dagars tävling så var det bara A-final i grenarna. Och det var hela 16st som skulle rida i den klassen, så konkurransen var stor.

Vördur var ut först och det kändes riktigt bra, han var väldigt laddad som vanligt. Men han lyssnade riktigt bra och han gick riktigt fint med de nya bootsen. Sen var det dags för Fani, och han skötte sig RIKTIGT bra. Han gick inte riktigt rent i gångarterna, men vad kan man begära av en häst som inte har varit riden så mycket.

Jag kom till final med Vördur och sen gick jag och VANN den finalen. Helt underbart att få ÄNTLIGEN vinna, och med en häst som inte har blivit så mycket riden under vintern/våren. Jag är så glad att jag fortfarande inte kan fatta att jag har vunnit.

Mina underbara hästar går nu i sommarhagen och njuter av dagen, Vördur ligger ner och tar en välförtjänt vila. Ikväll väntas extra mycket godis till pojkarna.

Och jag vill ge ett STORT tack till mina underbara pojkar Henrik och Oliver. Henrik har skött markservicen och utan honom hade detta aldrig gått. Och Oliver som är en väldigt lätt unge att ha med sig.

Fani kan bli en bra tölthäst, med lite mer träning


Han är så fin


Mitt♥

Det känns som jag inte har varit hemma så mycket de senaste dagarna, det skall åkas och tränas hit och dit med djuren. Idag var det hästarnas tur att få lite extra träning på ovalbanan, vilket gick över förväntan. Fani gjorde sin 1:a debut på banan med andra hästar, vilket han tyckte var lite konstigt, speciellt när vissa sprang åt andra hållet. Jag fick jobba ordentligt för att han skulle gå framåt, tror han är alldeles för van med Vurre. Och det kan ju bli ett problem om han inte kan öka tempot utan Vurre.

Vurre blev som vanligt, VÄLDIGT het. Han är en svår häst att rida, han är väldigt speciel och envis. ME LOVE!!!!!!!! Älskar hästar som är lite crazy, har aldrig tyckt om dessa hästar så bara går som robotar. Man ska ha en utmaning när man rider, något som man känner efter ett tag att det har blivit en stor skillnad.

Både Vurre och Fani har varit riktigt jobbiga när jag har köpt dem, Vurre kunde bara grisepass och hade noll balans. Han var riktigt stressad, för han hade blivit riden med en RIKTIGT hård hand. Och Fani ska vi inte ens prata på, han som så kallad var inriden. Kan nog säga att han var sutten på, eller kanske inriden i någon annans ögon. Han kunde INGA hjälper överhuvudtaget.

Gör mig riktigt glad över att kunna se tillbaka på hur hästarna en gång har varit och hur de är nu. Arbetet har lönat sig flera gånger om, och det är det bästa kvitto man kan få tycker jag.

Hoppas ni och har haft och kommer att ha en lika SUPERTREVLIG och härlig vecka som jag har haft. Just nu svävar jag på rosa moln.

Två trötta och svettiga hästar

Denna lilla sötnos var vi och kollade på uppe i Årjäng.

Erika är en kompis som jag lärde känna i Säffle när jag bodde där, hon stod i samma stall som jag hade Vurre. Hennes häst Nordic och han gick tillsammans ett bra tag, så de var riktiga polare. Nu har de flyttat ÄNNU längre bort, så det har inte blivit att man har haft tid att hälsat på. Men igår tog vi oss tid eftersom vi var lediga båda två.
Först var vi och kollade på hästarna och tog lite kort, sen bar vi iväg för att se hur Erika bor. Och det såg riktigt fint ut, de har renoverat och håller på att renoverar fortfarande. Synd att det är så långt bort.

Vi blev bjudna på fick med VÄRLDENS kakfat, men hembakade bullar och havrerutor med nougat på. Oliver trodde nog han var i himlen när han fick både saft, kaka och bulla. Han får inte det i mängder här hemma nämligen. Men han skötte sig, tog inte direkt ifrån fatet utan frågade fint först.

FÖRE







EFTER







Denna kille ligger vart om hjärtat på mig nu, men så lät det inte förra året kan jag lova er. En så ouppfostrad och så lite hanterad då 5 årig häst (dessutom hingst) har jag aldrig träffat på. Men nu är han jättesnäll och go, han börjar på att bli lite som Vurre.

Nu känns det som om jag har dragit igång ridningen ordentligt, vilket känns underbart. Helt plötsligt så känns det som om jag har mer tid över till sådant. Jag har nu ridit i mer än 24 år och hoppas att kunna göra det många år framöver, helt underbart att få sitta på hästryggen. Och tänk vilken erfarenhet man har fått när man har jobbat bland dem, de åren i Canada där jag under sommarn hade hand om över 50 st hästar helt själv. Och fick chansen att rida flera olika hästar, på den tiden red jag 10-12 hästar/dag. Och alla de fina fölen som föddes på gården, som man fick följa från första dagen, till den dagen man fick äran att rida in dem. Och Vafi glömmer jag aldrig, den söta lilla palomino valacken, som ingen kunde rida. Efter 3 månader så kunde jag rida honom i alla gångarter, och han följde mig som en hund. Men han hade svårt för andra människor, helt underbar häst som hade blivit så missförstådd.

Mycket har jag lärt mig genom åren, men man blir ALDRIG färdig lärd. Jag kör mycket med NH-metoden på mina hästar och lyssnar väldigt mycket på dem. Läser deras kroppspråk, vilket gör allt väldigt mycket lättare. Sen är jag VÄLDIGT mån om deras hälsa och tror på att sakta bygga upp deras muskler efter vila.

Ta bara Fani som ett exempel, som kom till mig med minst 150kg övervikt och omusklad. Det är inte förrän nu som han ser riktigt fin ut, men så ligger det MÅNGA timmar bakom. Jag tömkörde honom i början, för att han skulle gå ner i vikt och samtidigt sätta muskler. Jag tror inte på att börja rida en häst som är omusklad på en gång, utan mycket tömkörning och promenader utan ryttare. Så sliter du inte på lederna, man vill ju att hästarna ska hålla länge.

Där håller jag på att fundera väldigt mycket på hur jag ska göra, skulle vilja tävla med dem i år. Men samtidigt så känner jag att jag inte riktigt har tid om jag nu ska tävla med Oden. Och där är det ju osäkert om vi kommer att bli tävlingsklara i år, som det känns nu så är vi LÅNGT ifrån att vara tävlingsklara detta året. Men vi ska kämpa på så gott vi kan, men det känns som vi har fastnat lite.

Fani ska kastreras så snart som möjligt, han ska troligtvis bort 1 år på foder och användas som lektionshäst hos en kompis till mig. Där är det väldigt blandade känslor hos mig, då jag blir mer och mer frälst i denna häst, men jag tror det vore bra för honom. Han blir riden av olika männiksor med olika kunskaper och han får rutinen.
Men samtidigt så börjar han på att bli så som jag vill ha honom och tänk OM.......................
Sen blir ju Vurre helt själv här i så fall, om jag inte får tag på någon som vill stå här, Jessica ska ju visserligen ta hem sin unghäst. Hon kanske skulle kunna tänka sig att ha honom här.

Vurre blir hemma, han åker ingenstans. Han har jag tänkt att tävla på Glaumurs KM i höst om inget annat händer, kanske kan jag låna Fani då också ifall han är borta på skolning.

Ojojoj, vilka beskymmer man har här i livet. Men om man verkligen tänker igenom så har vi det rätt bra ändå, det finns andra som har det värre.

Idag på eftermiddagen passade jag på att ta hästarna på en liten ridtur i det fina vädret, det var riktigt mysigt att ge sig iväg i den fina naturen. Fánis galopp har blivit 75% bättre efter vilan, han har mer balans och tar ut stegen bättre. Han gör sina små stegbyten i luften ibland men han verkar mycket säkrare i galoppen. Och tölten är fortfarande väldigt mjuk och fin, men nu har även farten kommit vilket jag tycker är super.
Vördur är som vanligt väldigt framåt och vill helst bara springa järnet, vilket han inte får. Hans tölt har blivit mycket mjukare och betydligt renare och lättare att hålla ren.

Jag visste inte att när jag bestämde mig för att rida hästarna idag, att jag skulle på vildmarkssafri. Fáni höll på att få hjärtattack när det dök upp 2st älgar mitt framför oss, vi hade stått stilla ett tag så de hade nog inte märkt oss. Sen med Vördur träffade vi på en räv och ett rådjur, och Vördur som är så social skulle givitvis efter rådjuret. Han skrek efter den länge, men sen gav han upp.

Imorgon blir det nog en tur igen om man har tur med vädret.