Vilken tur
Idag passade Henrik och jag på att ta oss en liten tur med hästarna. Jag var väl lite nervös på hur det skulle gå, tanke på hur oerfaren både Henrik och Fáni är. Ja, mest Henrik kanske jag skulle säga, Fáni har ju fått lära sig hur man ska uppföra sig. Men ändå, Fáni är ju trots allt en hingst som inte har så mycket erfarenhet i bagaget så det är ju en konst att rida en sådan häst. Det som är bra med Henrik är att han inte är nervös eller rädd, det är ju en ganska katastrofisk kombination på en unghäst. Eftersom jag inte har stigläder så det räcker till så fick Henrik ha barbackagjorden med stigläder på Fáni och jag fick rida barbacka på Vördur.
Innan vi begav oss iväg så hoppade jag upp på Fáni för att se till att han uppförde sig, han kan bli lite jobbig i början så det var tur att jag körde igenom honom lite. Innan jag hann hoppa upp på Vördur så var Henrik och Fáni iväg, de stod så snällt och väntade uppe vid vägen. Sen bar det iväg, det skulle bli en lugn tur tyckte Henrik innan vi gav oss iväg. Men det hann att ändras på innan vi hade kommit långt. Då började Henrik att mana på Fáni i tölt och Fáni töltade på både i uppförsbacke och nerförbacke. Vilken häst säger jag bara, helt otrolig. Henriks händer var faktiskt ganska still vilket är jättebra, men när det var dags att samla ihop tyglarna så åkte händerna ut och som tur är så har jag tränat ganska mycket med detta på Fáni så han blev inte så hispig. Han åkade tempot lite bara men inget mer. Henrik körde på i tölt som om han inte hade gjort något annat i sitt liv, Fáni är ju visserligen naturtöltare och en häst man inte behöver jobba så mycket med för att han ska gå rent. Det var roligt att se hur de fungerade ihop, de båda verkade trivas jättebra ihop.
Henrik och Fáni lufsar på
Här töltar dom
Tunneln vi red igenom
På väg hem!
Det var en mycket rolig ridtur, detta måste göras om flera gånger. Om några år kanske det är dags för Oliver att få en egen ponny så han också kan följa med :-D.
Innan vi begav oss iväg så hoppade jag upp på Fáni för att se till att han uppförde sig, han kan bli lite jobbig i början så det var tur att jag körde igenom honom lite. Innan jag hann hoppa upp på Vördur så var Henrik och Fáni iväg, de stod så snällt och väntade uppe vid vägen. Sen bar det iväg, det skulle bli en lugn tur tyckte Henrik innan vi gav oss iväg. Men det hann att ändras på innan vi hade kommit långt. Då började Henrik att mana på Fáni i tölt och Fáni töltade på både i uppförsbacke och nerförbacke. Vilken häst säger jag bara, helt otrolig. Henriks händer var faktiskt ganska still vilket är jättebra, men när det var dags att samla ihop tyglarna så åkte händerna ut och som tur är så har jag tränat ganska mycket med detta på Fáni så han blev inte så hispig. Han åkade tempot lite bara men inget mer. Henrik körde på i tölt som om han inte hade gjort något annat i sitt liv, Fáni är ju visserligen naturtöltare och en häst man inte behöver jobba så mycket med för att han ska gå rent. Det var roligt att se hur de fungerade ihop, de båda verkade trivas jättebra ihop.
Henrik och Fáni lufsar på
Här töltar dom
Tunneln vi red igenom
På väg hem!
Det var en mycket rolig ridtur, detta måste göras om flera gånger. Om några år kanske det är dags för Oliver att få en egen ponny så han också kan följa med :-D.
Kommentarer
Trackback
